Ja,vad ska jag skriva....saknar honom något oerhört. Plötsligt behöver ingen leta skor igen, och dessutom är de hela, ingen möter mej i dörren, ingen som ligger hos mej i soffan och ingen som retar gallfeber på mig. Och,ja, det var mitt fel.

Det var fruktansvärt, kan inte beskriva känslan närmare än först hysteri, sedan trodde jag att jag skulle bli galen. Allt bara snurrade i huvudet, och en stor klump i själen. Samtidigt är jag tacksam för min familj och mina vänner. Tack för allt stöd och er omtanke.

Jag tror att Sverre fick ha ett bra liv, han kände sig nog som en familjemedlen. Ibland var han även bossen, och då trivdes han som bäst. Sverre kommer att begravas på Verksamhetens kyrkogård.